Organiseringsguide

Oavsett om ni är vana aktivister eller om det är första gången ni organiserar något liknande, kan ni använda den här enkla guiden för att komma igång.

Alla steg är inte nödvändigtvis relevanta för er, men dessa idéer kan förhoppningsvis hjälpa er att planera en kreativ, engagerande och slagkraftig aktion för att göra fossila bränslen till historia i din stad!

1. Samla ihop ett team

Kathmandu, Nepal. Photo: Sanot Adhikari

Kathmandu, Nepal. Foto: Sanot Adhikari

Samla ihop ett gäng människor som har den kunskap och de talanger ni behöver och låt dessa utgöra kärntruppen. Kom ihåg att involvera andra föreningar och organisationer som antingen kan vara en del av teamet eller som kan hjälpa till med idéer och information.

2. Bjud in folk

Madison, USA. Photo: Joe Brusky/Overpass Light Brigade

Madison, USA. Foto: Joe Brusky/Overpass Light Brigade

Bjud in era vänner, grannar och lokala föreningar till att hjälpa till med sponsring, organisering och deltagande i aktionen. Fråga kyrkan, moskén, synagogan, facket, idrottslag, universitet och skolor eller konstföreningar om de är intresserade av att bli engagerade i frågan eller hjälpa till.

3. Planera tillsammans med er grupp

Port Vila, Vanuatu. Photo: Fenton Lutunatabua

Port Vila, Vanuatu. Foto: Fenton Lutunatabua

Bestäm vad ni vill få ut av aktionen – önskad effekt, mål eller målgrupp, fokus på konsekvenser av klimatförändringarna, själva aktionen och berättelsen om den.

Grupper och kampanjer är starkast när de kommunicerar regelbundet om varför de tycker att de gör något viktigt. Kommunikation om klimatförändringar misslyckas ofta för att den handlar om människor och händelser som är långt borta eller som är för stora för att greppa: allt detta ökar risken för att era åhörare kommer stänga av och inte ta till sig budskapet.

Som en del av Global Divestment Mobilisation, kommer människor runtom i världen att prata om och visa hur klimatförändringar har påverkat något som är viktigt för dem. Detta görs för att visa på sambandet mellan större trender och konsekvenser av klimatförändring samt behovet av att divestera ur fossila bränslen.

 

1) Bjud in er grupp till ett möte, be dem att förbereda sig genom att tänka ut tre sätt som klimatförändringar har påverkat dem eller något/någon de bryr sig om.

Till exempel:

  • “Min fasters och farbrors gård har brist på vatten på grund av torka och de kan inte längre ge mat till sina djur eller hålla i ordning sin trädgård””
  • “Att förra vintern var mild gjorde att fruktträdens cykel försköts och skörden blev väldigt liten och med små frukter.”
  • “De allt vanligare stormarna har lett till att vårt vattensystem har blivit förorenat och stadens infrastruktur står nu inför stora problem. De lokala myndigheterna har inte råd att åtgärda det.”
  • “Det vackra korallrevet jag besökte när jag var 11 är nu helt blekt och kommer troligtvis aldrig att återhämta sig.”
  • Vi har haft stora prisökningar på mat på grund av en översvämning som följdes av en torka och sedan översvämning igen. Vi måste importera den mesta maten nu. Vi har inte råd med det.

 

2) I början av mötet, innan ni diskuterar klimatförändringseffekter, gå igenom i gruppen vilket resultat ni vill se med GDM. Kom överens om vilka era mål och vilken institution ni riktar in er på.

För tips om vilka institutioner ni vill rikta in er på, klicka här.

 

3) Nästa steg är att dela med sig av de tre sätt som klimatförändringar har påverkat er. När ni har gjort det, förklara den följande skillnaden mellan olika klimatkonsekvenser:

“Det kan vara användbart att tänka på klimatkonsekvenser som två olika kategorier: som chocker och somlångsamma effekter.

  • Shocks är stora och omvälvande händelser. Extremväder (orkaner, cykloner, tyfoner, översvämningar) och skogsbränder är exempel på chockeffekter. Chocker brukar involvera mycket känslor och får ofta mycket plats i media, men de är lite klurigare att prata om ur ett klimatperspektiv, eftersom de drabbades behov måste ges första prioritet.
  • Långsamma effekter är just stegvisa av naturen. De kan absolut vara katastrofala, men de upplevs inte som lika omvälvande effekter. Torka, havsnivåhöjning, korallrevsdöd, försvinnande glaciärer, snöområden och poler, ekosystem som förstörs, säsongsförändringar, ökenutbredning och avskogning är långsamma konsekvenser. Den långsamma aspekten gör att det generellt sett är lättare att organisera sig runt denna typ av konsekvens, eftersom tidsramen är längre och det rör sig om lägre känslointensitet..
  • Vissa konsekvenser kan upplevas både som långsamma och som chocker. Till exempel ser vi hur korallreven sakta förfaller på grund av långsamma ökningar i havens temperatur och surhetsgrad, medan vi också ser intensiva perioder med massblekning som orsakar koralldöd på en långt större skala (som till exempel mellan 2014 och 2016).

 

4) Tänk på detta inför nästa steg – sätt upp ett stort pappersark på väggen med alla de konsekvenser som togs upp och bjud sedan in alla att sätta ut en lapp bredvid de tre konsekvenser som de tycker att gruppen ska fokusera på. Vilka hade flest lappar? Baserat på detta, besluta om vilken eller vilka ni ska fokusera på under Global Divestment Mobilisation.

 

5) När ni väl har bestämt ert fokus, diskutera och bestäm: På vilka sätt kan ni visa hur denna konsekvens relaterar till den institution som ni vill påverka? Hur kan ni visa på sambandet mellan dessa två delar i samma historia?

  • Kan ni på konkret något sätt visa detta samband för de ni vill påverka? Till exempel, om en ovanligt tidig frost har inneburit att äppelträd inte har producerat någon frukt, hade ni då kunnat ta med er tomma äppelkorgar till målgruppens dörr? Eller skräp och trasiga saker från en storm som nyligen hände?
  • Kan ni ta den institution ni valt “ut i fältet”? Till exempel, om en översvämning har förstört en bro, hade ni kunnat sätta ert universitets logga på en skylt med texten “Klimatförstöring sponsrat av…”?
  • Kan er aktion ta sig från from platsen i fråga till er institution (eller vice versa)? Exempelvis, kan ni anordna en cykeltur från er lokala vattenreservoar till kommunhuset? Kan ni ta er från kolverket till banken som sponsrar det?
  • Hur mycket kostar dessa konsekvenser av fossila bränslen för ert samhälle? Till exempel, om er stad eller ort översvämmades (mer än vanligt), hur mycket kostade det att reparera skadorna?
  • Ta en titt på dessa aktionsidéer för att få inspiration till kreativa idéer för er aktion.

Brainstorma i gruppen och rösta sedan fram era favoritidéer.

 

6) Skapa er berättelse:

Nu när ni har bestämt vilka klimatkonsekvenser ni ska fokusera på, måste ni visa hur dessa är kopplade till er institution i ett större perspektiv – skapa en berättelse.
Det är viktigt att gruppen på ett säkert sätt kan förklara sambandet mellan:

  • De lokala effekterna ni pratar om och hur det påverkar er och andra
  • Klimatförändringar (det större perspektivet som “era” konsekvenser är en del av)
  • Fossila bränslen (orsaken bakom era lokala och de globala problem/en)
  • Varför divestering ur fossila bränslen är ett nödvändigt svar på de lokala effekterna och på klimatförändringar i stort.

Er berättelse kan vara så enkel som att innefatta en eller två meningar eller paragrafer, som förklarar er aktion och de ovan nämnda punkterna. Från den här berättelsen kan ni identifiera era nyckelbudskap.

 

Att förstå vetenskapen:

 

Klimatvetenskap kan vara komplicerat och förvirrande. Här är några sätt vi kan rekommendera att ni pratar om klimatförändringseffekter:

    1. Koppla torka, vattenbrist, skogsbränder och värmeböljor till ökade temperaturer i atmosfären: Ett av klimatvetenskapens tydligaste upptäckter är att global uppvärmning gör extrema värmeböljor mer intensiva, varaktiga och frekventa. Mer koldioxid i atmosfären innebär farliga värmeböljor.
    2. Koppla korallblekning, havsnivåhöjning och polarissmältning till uppvärmningen av världshaven: Majoriteten av den extra värmeenergi som fångats in i vår atmosfär lagras djupt ner i haven. Havsnivåer höjs eftersom vatten expanderar när det värms upp. Att vattnet blir varmare leder också till korallrev bleks på enorm skala och bidrar till de snabbt smältande polarområdena.
    3. Koppla översvämningar och extremväder till ett varmare, fuktigare klimat. Stormar och extrem nederbörd har alltid förekommit, men med mer värme i atmosfären och i haven till följd av växthusgasutsläpp, kommer nu stormar med mer energi och ännu högre fuktighet. För varje grad som temperaturen ökar, innehåller atmosfären upp till 7 % mer vattenånga. Under enbart de senaste 25 åren, har satelliter uppmätt en ökning vattenånga i atmosfären med 4 % , som alltså matchar den snabba uppvärmningen av atmosfären.
    4. Koppla krympande glaciärer, havsnivåhöjning och förstöring av arktiska ekosystem till issmältningstrender: På grund av uppvärmning i haven och i atmosfären, krymper jordens ismassa – allt från glaciärer till Arktis och Antarktis. Det här leder till havsnivåhöjning, minskar jordens förmåga att reflektera energi tillbaka ut i rymden och försätter unika ekosystem i fara.
    5. Koppla ökningen av sjukdomsspridning, oregelbundna växtsäsonger och förändrade ekosystemgränser till förändringar i årstider och klimatzoner: Uppvärmningen av atmosfären ändrar på när årstiderna inträffar, ändrar fördelningen av habitat och flyttar varmare klimatzoner närmare polerna.

Om du vill ha mer information, läs vidare på 350.org/science och kolla in Klimatsignaler

4. Logistik

London, UK.

London, UK.

Planera allt det praktiska så snart som möjligt, inklusive tidpunkt för aktionen, transport, ljudsystem, polistillstånd, sponsring med mera, om det skulle behövas.

5. Sprid budskapet

Johannesburg, South Africa. Photo: Shayne Robinson

Johannesburg, South Africa. Foto: Shayne Robinson

Planera hur ni ska nå ut till människor. Sätt upp mål för hur många människor ni vill ska komma på evenemanget och gör upp en plan för hur ni ska nå ut till ännu fler. Se till att också registrera ert evenemang här. Bjud in samarbetsorganisationer som kan vara intresserade av er aktion. Prata med skolor, religiösa grupper, bjud in till möten, sätt upp affischer, skicka ut massmail, var med i radio, dela på sociala medier, skicka in insändare till lokaltidningen, skriv in er på den lokala kalendern eller eventlistan eller fråga föreningar att inkludera information om er aktion i sina nyhetsbrev.

6. Skapa det visuella

Tacloban, Philippines.

Tacloban, Filippinerna.

En bild säger mer än tusen ord. Tänk på hur ni på ett tydligt sätt kan förmedla ert budskap med en enda bild eller mening. Detta kommer att göra att alla som ser er aktion, inklusive media, förstår exakt vad det är ni vill säga.

    • Hur kan ni presentera den eller de klimatkonsekvenser ni vill fokusera på? Ni kan till exempel påpeka vad som inte finns (såsom snö, vatten, skörd) och vad som finns. Använd våra mallar för att tillverka t-shirtar, plakat och banderoller.
    • Hur kan ni presentera den institution ni valt som mål? Kan ni ändra deras företagslogga eller slogan till något som anspelar på den effekt deras verksamhet har på ert samhälle? Tänk till exempel dinosaurier som kan representera gamla och förlegade, smutsiga fossila bränslen.
  • Hur kan ni visa vem som påverkas? Hur kan ni synliggöra vilka som är de mest drabbade i ert samhälle? Ibland kan en enda persons upplevelse fungera som en symbol för ett helt samhälle – vem försöker ni berätta om?
  • Hur kan ni beskriva den värld ni hade önskat er? Prata om alternativ till centraliserad och fossil infrastruktur genom att fokusera på lokalt ägda vindkraftverk och solceller..

Ni kan gärna anordna ett event eller två där ni målar skyltar och plakat innan själva aktionen och där ni bjuder in andra volontärer att delta. Gör detta till en viktig del i er organiseringsstrategi – eftersom praktiskt arbete är ett jättebra sätt att lära känna varandra och på så sätt stärka gruppkänslan! Ni kan använda era evenemangsvärdverktyg för att maila ut en inbjudan till registrerade deltagare.

Banderoller och plakat där det står “Divestera ur klimatförändringar!” (inklusive namnet på den institution ni vill förändra) kan hjälpa till att ena aktioner inom Global Divestment Mobilisation och visa att vi är en samlad global rörelse. Slutligen, inkludera färgen ORANGE – den enande färgen för Fossil Free-rörelsen.

7. Prata med medierna

Oslo, Norway. Photo: Martin Reinholtz.

Oslo, Norway. Foto: Martin Reinholtz.

Det är viktigt att kontakta de lokala, regionala och nationella medierna för att försäkra dig om att de rapporterar om alla GDM-aktioner i ert område. Fundera på vilka tidningar, tv- och radiokanaler och internetsidor ni vill ska skriva om ert evenemang och ta kontakt med dem redan nu!

GDM Mediaverktyg

8. Aktionen

Sydney, Australia. Photo: Abram Powell

Sydney, Australia. Foto: Abram Powell

Flera månaders planering leder fram till det här ögonblicket! Dela era foton på Facebook och andra sociala medier, såsom Twitter och Instagram med hashtaggen #divestera och #fossilfree. Skicka dem också till era vänner och till media. Ha kul och känn att ni bidrar med något och är en del i en global aktion om att sätta press på politiker att lösa klimatkrisen. Försök använda miljövänliga produkter och material och lämna ett positivt avtryck.

Kom ihåg att fira med din grupp och att planera in ett möte där ni går igenom er aktion och även diskuterar nästa steg.

9. Rapportera tillbaka

Berlin, Germany. Photo: Ruben Neugebauer

Berlin, Germany. Foto: Ruben Neugebauer

Den här delen är väldigt viktig: Så snart er aktion är klar, se till att välja ut de bästa bilderna, filmerna och nedskrivna berättelserna från er aktion och skicka in dem här. Det här möjliggör för våra kommunikatörer att sprida budskapet på bästa sätt till medierna och till världens beslutsfattare.

FacebookTwitter